en klagosång till d*mn optus
Glad påsk!
Idag är det skärtorsdag. Här i Sydney märks det mest på att alla chokladaffärer är öppna även på kvällarna - på påsken äter man choklad här, grymt bra initiativ tycker jag :)
Jag känner just nu en passionerad ilska över vissa tekniska företeelser. Först internet, Australiens akilleshäl. En viktig ingrediens i distansförhållandesoppan är att kunna prata med varandra regelbundet, nu har vi inte kunnat prata ordentligt på flera dagar för antingen har V:s eller mitt internet krånglat... fett annoying... På en hedrande andraplats kommer mobiltelefoni. Jag har bytt mobiloperatör till Lebara idag som tydligen skall vara prisvärt. Tidigare hade jag Optus som den klatschigt gula logotypen till trots kan vara den sämsta mobiloperatören genom tiderna. Jag laddade på med 5 dollar i lördags bara för att kunna höra av mig till Josefin när jag skulle till festen. Det går dock inte att ringa och mitt saldo är lika tomt som en kackerlackshjärna... Fyllde på igen med 15 dollar i söndagskväll då jag i panik behövde ringa mamma och pappa (efter det jobbiga som hände). Vi kunde prata i 3 minuter, sen bröts det för jag hade "insufficient credit". När jag kollade saldot var det 20 dollar..! När mitt liv lugnat ner sig ringde jag deras kundtjänst och fick efter många vändor hit och dit reda på att om man laddar på med 5 dollar kan man varken ringa eller sms:a. Nähä? Ungefär som att gå till ett café och betala för en kopp kaffe och få en tom mugg! Glatt berättade kundtjänstmedarbetaren att dessa fem dollar kunde jag använda till att surfa på internet. Vilket går sådär när man inte har en iPhone. woho!
Vad som hände med de 15 dollarna jag senare laddat på är mycket oklart men jag ringde upp Mr. Kundtjänst idag igen då mitt konto återigen var tomt trots att jag knappt ringt eller sms:at överhuvudtaget. Då får jag veta att jag har 18 dollar att använda mig av men bara för att ringa till andra Optusanvändare. Åhå! Vad snällt! Jag har offrat 20 dollar som kan användas till mobilt internet och telefonsamtal till EN operatör. Jag tackade för mig och köpte mitt nya SIM-kort. Svarta tankar rör sig i mitt huvud, som att jag ska bränna Optuskortet på bål, filma och skicka till kundtjänsten. Så kanske de förstår. När ord inte räcker till liksom...
Bara för att retas lite med min pojkvän slänger jag in en ordvits som mötte mig vid Manlyfärjan! Han anser att fenomenet ordvitsar är kraftigt överskattat, men visst har han fel? ;)
Kommentarer
Trackback