Hur som helst, jag är en person som har en tendens att göra bort mig. Som tur var har jag 24 års erfarenhet så jag kan nästan hantera det vid det här laget, men det är ju ändå så... PINSAMT! Det har dock varit en lugn period på bortgjord-på-gymmet-fronten. Jag har betett mig nästintill exemplariskt. Kanske för att V har tränat tillsammans med mig. Men även sedan han lämnade down under så har det varit lugnt! Börjar jag bli - hemska tanke - normal? En anpassad slipad individ som varken sticker ut på ett bra eller dålig sätt?

Motbevis: När vi kom hem från Whitsundays (den failade seglingsturen) hade vi reunion samma kväll på en bar och alla åt och drack och plötsligt kom det in en massa ölkannor på bordet som var "gratis". Jag har inte lärt mig dricka öl än men alla andra hällde upp och skålade och stämningen steg likt kvicksilvret i en överhettad termometer. En stund senare tänkte jag vara trevlig och hälla upp öl åt de andra och högg tag i en av kannorna och serverade tyska paret som satt bredvid mig. De tackade och drack upp. Då märker jag att engelsmannen på andra sidan tittar lite konstigt på mig. Till saken hör att jag och Victor tyckte så synd om honom, han reste ensam och alla andra reste flera tillsammans och han satt där och kom inte riktigt in i samtalet nånstans. Det visade sig att han hade tröstköpt ölkannan till sig själv. Jag frågade dumt om det var hans öl, och han bara "jaa, men det gör ingenting, det är jättelugnt!" och åååh då blev det bara ännu mer pinsamt! jag kunde väl ha snott av nån dryg otrevlig individ istället för den där stackars underlägsna krabaten? Givetvis köpte jag och V en ny kanna åt honom men det var ändå lite lätt - ehm- generande. När jag några dagar senare glatt hälsade på ett par vitt främmande människor i tron om att jag kände dom insåg jag att jag nog får lära mig leva med detta karaktärsdrag och innerligt hoppas att folk i min omgivning gör detsamma...

~~~

Idag har det varit en fin dag fast himlen har varit grå som en blöt raggsocka och regnet bitvis har öst ner. Men det gör inget för jag är glad iallafall för jag har varit på en ekologisk expo och provsmakat allehanda godsaker konstant i flera timmar! Heaven! Sedan blev det en löptur i Centennial Park i solnedgången och himlen stack fram så där magiskt aprikosfärgad mellan de svarta molnen som den bara är här i Australien.