Vi fortsätter att plocka russin ur Sydneykakan i en allt mer desperat takt. Igår var vi på tivoli! Luna Park ligger snett mitt emot Operahuset och efter ett fåtal minuter med färja klev vi in på nöjesfältet bland sockerrusiga kids, strilande duggregn och clowner. Jag åkte berg- och dalbanan, Pariserhjulet och hästkarusellen, ni vet den där klassiska vackra med gulddekor och hästar. Den var min favorit. Pariserhjulet stannade högst upp efter en hackig inbromsning följt av ett knarrande metalliskt ljud. Vagnen gungade fram och tillbaka i blåsten och jag och V tittade lite lätt nervöst på varandra och tankar som "vagnen kan verkligen inte lossna. Verkligen inte" och "titta INTE ner!!" flög runt i min hjärna. En evighetslång minut senare började den lika hackigt snurra igen och jag hade bara borrat in naglarna någon centimeter i min stackars pojkväns arm... Utsikten var fin iallafall. Tuffa V åkte två andra karuseller som jag stod på betryggande avstånd och tittade på. En var jättehäftig! En snurrande cylinder där man först stod lutad mot väggen och när den hade uppnått tillräcklig fart försvann golvet och det var enbart centripetalkraften mot väggen som gjorde att man hölls kvar.