I natt har jag kanske varit nära döden.

Halv sju vaknade jag av att någon ringde på porttelefonen. Då vi mig veterligen inte väntade besök struntade jag i att öppna, det händer att folk ringer fel. Kort därefter knackade det på vår dörr. Jag drog på mig en kofta och gick sömndrucket och öppnade dörren - tänkte att det möjligen kunde vara elektrikern som skulle laga vår lampknapp (jag råkade paja den så att kökslampan inte går att släcka och därmed ger ett skarpt sterilt lysrörssken in i mitt sovrum dygnet runt. yeah). En man stod utanför: "Sorry to wake you up, but your balcony is on fire!"

AAAAH! Jag svarade ett chockat "thank you" och rusade till balkongen. Balkongen ligger vid fotänden av min säng. Stora flammor slog upp och jag gjorde en Usain Bolt upp för trappan och knackade på min flatmates dörr med orden "the balcony is burning!" Hann tänka att antingen behövde vi en filt, men jag har bara fleecefiltar som förmodligen skulle brinna upp - eller en stor hink och jag visste inte vart någon sådan fanns. Därav mitt val att väcka henne. Hon reagerade dock snabbare. Rusade ner för trappan med pojkvännen i hälarna, fyllde kastruller med vatten och tillsammans dränkte vi flammorna. Det hade tagit sig ganska ordentligt och hela blomkrukan där branden startade var förkolnad liksom en av hennes skor som stått ute (tur att jag tog in mina igår kväll!!). Har ingen aning om hur branden startade. Det märkliga är att det har ösregnat hela natten... hur kunde det börja brinna då?!

Sedan kom brandkåren med blåljus och sirener. Vi försäkrade dem om att elden var under kontroll men jag hade gärna sett att de kommit upp och försökt utreda varför det börjat brinna från början. Ni kanske minns i förrgår då jag skrev om att det glödde från en av blomkrukorna? Hällde vatten i den och trodde att det var lugnt när glöden dog ut. Jag hade också fel, ingen av mina medboende röker vilket gör det till ett ännu större mysterium att det överhuvudtaget började brinna.

Obehagligt är också tanken på röken. Brandlarmet gick inte igång här inne så det kanske inte var någon fara men jag kände lukten in i sömnen och hade den varit lite mer koncentrerad kanske jag hade tagit skada. Onödigt sätt att dö på liksom. Jag tyckte dock att det hela var rätt coolt, visserligen var flammorna stora men aldrig så att man fick panik. Lite onsdagsmorgonsaction sådär. Nu är faran över och jag hoppas på en lugnare fortsättning på dagen!