jag som bara ville dansa lite
Är taggad på utgång efter förfesten bestående av fem svenska tjejer och kaninen Bunny. Först hamnar vi på backpackerstället Side Bar. Jag och Sarah är på dansgolvet. Sarah är oändligt lång, blond och med paljettklänning vilket har samma effekt på grabbarna som ett fiskedrag på ett gäng hungriga fiskar. Plötsligt kommer de från ingenstans och står där med hungriga blickar. Jag försöker ignorera. Jag ville ju bara dansa lite i goda vänner sällskap, inte förvandlas till en trofé i alkoholdränkta pojkhjärnor.
För jag tycker inte ens att det är roligt eller smickrande eller vad man då kan tänka sig när desperata feta svettiga 40-taggare med vodkaandedräkt står och flåsar alldeles för nära mig på dansgolvet trots att jag klart och tydligt (kors i taket!) inte är intresserad. För det finns bara en för mig...
Jooo jag vet att uteställen är något inofficiellt parningsställe men jag tycker det är så jobbigt att man inte bara kan få röra sig i takt till musiken och låtsas att man är Jennifer Lopez eller vem fan som helst och står på en gigantisk scen utan att få en massa sängkammarblickar. Och att vi blev insläppta på ett ställe idag med orden "we need some girls in here". Ehm, jaa, för mitt mål med kvällen var ju att bli nån slags byte för desperata kvart-i-treraggare. Not.
Vad jag ville ha sagt med detta? Lite oklart. Men jag är less och det var väldigt nära att nyckelringen åkte fram på ringfingret. För jag ville bara dansa lite.
Meee tidigare ikväll
the return of saltet!
TJABBA!
Jag hade tänkt uppdatera lite mer igår men blogg.se har varit konstigt och ville inte låta mig ladda upp bilder och det var så länge sen jag slängde in en bild! Igår hann jag med ett mastigt träningspass på gymmet (ben/axlar+20 min löpning) och sen på kvällen var jag allmänt trött och miserabel och hade lite migrän. men det gör inget, idag är en bättre dag!
Solen skiner och jackan var överflödig. Mötte upp Sarah och Ewa i Annandale för brunch, dom chicksen kan konsten att prata så man har inte en tråkig stund! ;) Ikväll ska vi ut ett gäng svenska tjejer och utklassa australiensarna på höga klackar och korta kjolar (jag skojade bara, ingen utklassar dom på det...).
Annars är jag på bra humör för salttjuven på hostelet har efter 5 dagar gett med sig och lämnat tillbaka saltkaret, så mycket godare maten blir! + att jag delar rum med 2 snälla tyska tjejer som inte har tvångsbeteende och går runt och sprejar omkring sig mitt i natten.
Vi hörs snart igen! peace
Såhär trötta var jag och min nya fina temugg igår. Notera hur muggen liksom ser ut som en gigantisk röd näbb!
när dom tror att ingen glor
Igår när jag satt och bloggade i det mysiga datorrummet här på hostelet satt det en italienare mitt emot mig och en spanjorska bredvid mig. Båda skypade och eftersom de hört mig prata svenska antog de nog att jag inte förstod vad de sa, hihi. Språk är kul! Men jag har fått en sådan respekt för språk efter snart ett halvår i Australien. Innan jag åkte hit ansåg jag min engelska vara på topp. Så var det inte. Jag har lätt för att skriva men jag märkte att talet inte alls flöt så bra som jag trott. Problemet känns dock mindre och mindre för var dag som går och jag är så tacksam att jag får möjligheten att dagligen förbättra mina engelskkunskaper!
jag blir tårögd!
När jag känner mig lite låg får jag ett ökat behov av att skriva av mig (och äta choklad). Det förstnämnda märker ni nog på den ökade mängden inlägg. Det kommer nog vara så åtminstone fram tills skolan börjar på måndag, för nu har jag alls inget vettigt för mig och dessutom gratis internet! Oslagbar kombo!
Har skypat med både mamma och en till Sverige nyanländ V. Han hade lyckats sova större delen mellan Singapore och London och var nu helt utvilad och kände inte alls av tidsskillnaden. Ikväll skulle han träna som vanligt! Så fascinerande! Jag tänker med fasa tillbaka på min första dag i Australien då jetlaggen och utmattningen gjorde att jag nätt och jämnt kunde komma ihåg mitt eget namn. Ni som har rest över flera tidszoner känner säkert igen er. Eller är det bara jag som är en vekling?
Nu till det som gör mig tårögd. Det är så vackert. Min framtid! Klicka här om ni är nyfikna på vad jag sysslar med när jag inte är i Sydney och äter choklad och jagar spindlar (idag hade jag en ganska stor, grå spindel på benet, giftighetsgrad okänd). Även om jag har en spännande vår framför mig längtar jag ständigt tillbaka till min utbildning i Sverige för den är världens bästa! För er som inte vet så pluggar jag till civilingenjör i miljö- och vattenteknik vilket innebär att jag kommer att kunna jobba med tekniska lösningar på alla möjliga problem relaterade till mark, luft och vatten. Jag har redan tänkt ut massor av saker jag vill jobba med, bl.a. vattenrening, vindkraft och höghastighetståg. Gå in och läs så får ni se vilken bred och fin utbildning jag har förmånen att ta del av! (Jag har gått 1.5 år så det är mycket roligt kvar!) Visst blir ni lite lockade att börja ni med? ;D
Nu ska jag sova. Fingers crossed att alla är tysta inatt så jag slipper agera spöke och hemsöka främmande rum mitt i natten! Ha det superbäst och njut av livet!
peace
ps. bara för att jag vet att ni undrar: min favoritkurs hittills är Akvatisk miljöanalys tätt följd av Envariabelanalys!
what doesn't kill you makes you stronger
Tack för era peppande kommentarer! Det känns lite bättre nu. Imorse åkte jag ut till skolan för att fixa lite med mina kurser. Måste säga att byråkratin fungerar förvånansvärt smidigt. Jag ville ändra några kurser och fick fylla i ett formulär och nu har de redan lagt in allt på mitt studentkonto på internet och jag har fixat mitt schema för våren! och med det är jag mer än nöjd, eller vad sägs om ynka 2 dagars skola i veckan? :D måndag och onsdag, börjar kl 11 båda dagarna dessutom! Givetvis kommer det att kräva ytterligare timmar med självstudier för att få högsta betyg men det är skönt att slippa vara begränsad av närvaroplikten mer än två dagar och få frihet att distribuera resten av tiden själv. Jag gillar att plugga på bibliotek, andra universitet och caféer. Håller dessutom på att skriva ansökan till ett internship inom min utbildning där hemma, miljö- och vatteningenjör. Här i Sydney fortsätter jag dock på ekonomispåret fast besluten om att kunna ta en examen i nationalekonomi så småningom! Vårens tre kurser heter
Asian Business Environment
Macroeconomic Analysis
Applied Microeconomics
Inte för att jag gillar klichéer, men jag gjorde sedan vad varje flicka i min situation skulle ha gjort: jag tröstshoppade. Har just upptäckte matavdelningen på David Jones som är typ som NK. Det blev två lyxiga ostar, en 88% chokladkaka, grönt mangote från T2 och en stor fin röd mugg samt en liten anteckningsbok med gula sidor från en italiensk designbutik. Färger gör en på bra humör, right?
Jag sov skit inatt. Sover på hostel i en 8-bäddssal tills på måndag då jag får flytta in i rummet. När jag precis lyckats somna kom en vidrig onykter människa in och levde om, rapade(!) och åt ljudligt på något samtidigt som hon högljutt rotade igenom alla kassar och väskor hon hade. Av någon anledning verkade hon aldrig hitta det hon sökte. Hela tiden tänkte jag att hon måste sluta snart, men inget hände. Efter en timme(!!) satte jag mig upp i sängen och stirrade argt på människan i mörkret varpå hon bara "excuse me" jättehögt så att alla vaknade som inte redan var vakna. Jag reste mig upp och sprang ned till receptionen och bad att få bli flyttad. Fick sova i ett annat rum. Imorse låg människan och sov då jag kom tillbaka till rummet. Givetvis tände jag alla lampor och "letade" efter massor av saker och "krockade" i väggen. Hehe... payback is a bitch! Får hoppas att det inte upprepas i natt...
En avslutande kommentar om något helt annat: finns det något mer irriterande än personer som statusuppdaterar 10 gånger om dagen typ "äter macka" och "på jobbet"?! Vadan detta bekräftelsebehov i vuxen ålder? Även om de inte fattade det tidigare borde diskussionen ha kommit upp någon gång! Att prata om Facebook är det nya vädersnacket i Sverige! Kan det vara bristande självinsikt som låter dessa individer fortsätta att förse oss med irrelevant och ointressant information? (ja jag vet att man kan blocka vissa personers statusuppdaterande. thank god!)
Ha det bäst allihopa och njut av sommaren! här har vi också varmt och soligt, wihooo
Min bok som jag ska skriva peppande saker i!
boende för resten av australientiden: check!
Livet gick just från kolsvart till ljussvart. Jag fick nämligen ett telefonsamtal från ett av de rummen jag har kollat på och jag flyttar in på måndag!! :D Det är egentligen inget rum utan mer en med draperier avskärmad del av ett vardagsrum men lägenheten har två våningar och de andra har sina sovrum på övervåningen. Jag delar med två vietnamesiska tjejer som också pluggar på universitet, en läser juridik och den andra minns jag inte. Har bara träffat den ena och hon verkar jättegullig. (dock har min stukade naivitet lärt mig att till synes trevliga personer kan ha rejäla lik i garderoben...) Läget är perfekt, i området Surry Hills (google mappa så får ni se) där jag ville bo. 5 minuters gångväg till centralstationen varifrån jag lätt kan ta tåget till skolan. Pga rummets "låga standard" är det väldigt billigt, $155 i veckan inklusive alla räkningar och snabbt internet = lyx i Australien. Som en jämförelse kan nämnas att jag betalade $200 för mitt första rum som inte alls hade lika bra och centralt läge. De flesta andra rum i detta område kostar mellan $200 för riktigt skabbiga och $250 för lite bättre. (Med rum menar jag att man hyr ett sovrum men delar lägenhet vilket är standard här i Sydney). Jag kommer numera kunna gå till både stan och gymmet - vilken lyx när man bor i en storstad!
Nä nu måste jag springa till gymmet! Längtar till midnatt då min älskade landar i Singapore och ska höra av sig till mig :)
ensam
Så var han borta. Tomheten är enorm. Jag har mått dåligt hela dagen och har fällt tårar nog att försörja en mindre stad. Bredvid mig är ett konstant tomrum. Vi har haft så roligt ihop så om vi inte var tillsammans hade jag velat vara hans bästa kompis. Jag saknar någon som anser jordnötter vara värdesaker, som kan slänga mat men sparar en fjärdedels chipspåse för att den kan komma att behövas, som håller för mina ögon när det blir otäcka scener i skräckfilmer, som skulle kunna slicka på en toalettring men tjuter av ångest när en mikroskopisk fläck uppenbarar sig på nya jackan, som tycker att spela två spel på mobilen och samtidigt kolla på film är avkopplande, och som bara är så fin, tålmodig och omtänksam.
Jag försökte applicera någon skum teori på det hela och kom på att vi skulle sätta upp delmål och intala oss själva att det bara är en månad ifrån varandra och inte dryga 4. Det gick sådär. Hjärnan är smart när den vill.
Nu ska jag ge mig iväg till gymmet för lite energipåfyllning. Ikväll ska jag gå på chokladcafé med Ewa, ska bli trevligt! Hoppas ni har det bra där hemma i landet som aldrig har känts så långt bort...
Inte bara havet kommer sakna dig!
"det är dom där muslimernas fel"
AAAHHH jag blir så arg på SD!!! Hade de inte haft regeringsmakt hade man kunnat skratta åt dem som ett roligt skämt. Kolla in följande länk: http://www.dn.se/nyheter/varlden/sd-politiker-delar-breiviks-asikter där en kommunalpolitiker från SD på allvar menar att attentatet i Norge är islams fel. Eh... va? Så vem som helst kan gå och mörda oskyldiga människor, för det är inte den personens fel utan samhällets - eller mer specifikt de individer som tillkännager sig en viss religionstillhörighet? Bra tänkt där SD. Min stolthet över att vara svensk sträcker sig ända till andra sidan jorden.
Förutom att uttalandet är kraftigt rasistiskt är det väldigt okänsligt. Att istället för att känna med alla sargade familjer och sörjande anhöriga ägna sig åt smutskastning mot människor som inte har någon som helst skuld i ämnet. För muslimer är inte ett spöke, det är människor, individer, vissa snällare och vissa dummare precis som vilka andra som helst.
lite fler bilder från fraser
Här kommer lite fler bilder från vår fina tur till Fraser Island onsdag-torsdag förra veckan. Hela vår resa var jättebra och det var härligt att se lite vildmark och natur efter alla månader i fina men förorenade Sydney. På slutet längtade jag faktiskt "hem"!
Idag har vi varit till Manly. V har surfat och införskaffat presenter. Vi har kollat på en tre olika rum till mig i Surry Hills (inne i stan) - jag är ju bostadslös från och med onsdag, spännande... Hostelet är mysigt, rent och tyst, bästa jag har bott på. Sydney är rätt kallt och jag försöker förtränga att jag i övermorgon är ensam igen.
V badar i Lake McKenzies kristallklara (och iskalla!) vatten
Jag på stranden. Kulorna i sanden kommer från hål som krabbor har grävt.
Som ni ser är Fraser Island en ö som man vill sträcka ut armarna på för att allt är så... storslaget. Natur, vatten, sand, djur. Åk dit om ni har vägarna förbi!
norgesorg
Hej!
Jag hade tänkt uppdatera och bjuda på fler bilder från Fraser Island i lördags. Då vi kom fram till Sydney efter 24 timmars bussresa, lagom pigga, loggade V in på Facebook och sa "det har hänt nåt i Norge". "Vad?" "Nåt hemskt. Flera döda". "Vadå, nån bombning?" "Det verkar så. I Oslo." Som de människor av vår tid vi är fick vi alltså reda på det via Facebook. Och plötsligt kändes inte ryggvärken och sömnbristen efter bussresan som något att ens tänka på längre. Vi gick ner i lobbyn där TV-nyheterna berättade om dådet och vi kollade alla nyhetssidor. Vad säger man? Så ofattbart. Vidrigt. Jag kände mig tom inuti resten av kvällen och förmådde inte att skriva ett glättigt inlägg om vår resa och lägga upp fina solskensbilder. Det hade känts nästintill respektlöst.
En sådan feg, vidrig handling! Min omedelbara tanke var att det var ett terrordåd. När den första chocken släppt slog det mig att ingen nämnde ordet terror eller terrorism. Bara "dåd". Jag har under våren deltagit i ett Global Leadership-möte på universitetet om just terror och terrorism där vi fastslog att terrorism var en handling orsakad att skrämma och påverka politiskt genom att skada eller döda civilpersoner. Ingen koppling till religion gjordes. Därför blir man så ledsen när det inte kallas vid sitt rätta namn bara för att det inte är kopplat till islam. Och inte för att de förtjänar någon uppmärksamhet men visst retar det gallfeber på en när valrossarna i SD går ut och, istället för må dåligt och beklaga sorgen som alla sunda människor gjorde, genast kommenterade "någon som vågar sig på en gissning om vem som ligger bakom bomberna i Norge?" och "inte aaalls" syftade på personer med koppling till islam.
Det var mina tankar. Som först och främst går till offren och deras anhöriga. Nu ska vi kliva av färjan i ett soligt men kallt Sydney. Återkommer senare med en uppdatering om de senaste dagarnas äventyr!
peace!
fraser island
Tjoho!
Om Whitsundays hade värsta tänkbara väder så var situationen den omvända på vår 2-dagarstripp till Fraser Island - solen strålade och inte ett moln syntes. Fraser är världens största sandö (12 mil lång) som består nästan helt av sand men ändå finns där omväxlande natur. Ön är beströdd med 40 sötvattenssjöar, flera med kristallklart vatten. Vi badade i Lake McKenzie som är den största och det var verkligen en syn utöver det vanliga! Föreställ er en pool mitt i skogen! Kristallklart vatten, inte den vanliga mindre inbjudande bruna färgen som skogssjöar ju brukar ha. Tydligen är sjön naturligt sur vilket gör att djur och växter inte trivs. Vattnet har samma pH som tvål, schampo och andra rengöringsprodukter och vår guide påstod att man såg 10 år yngre ut efter ett dopp i sjöns iskalla vatten. Givetvis ville jag återuppleva mig själv som 14 så jag trotsade kylan och tog en simtur trots att jag nästan fick kramp. Förutom att min hy ser ut som en 14-årings (beror på den dåliga Sydneyluften så det börjar läka nu) märkte jag ingen uppenbar föryngring men håret känns fortfarande ovanligt blankt och glansigt.
Ön har bara sandvägar så det är endast fyrhjulsdrivna fordon som kan ta sig fram. Vi åkte en minibuss där det var obligatoriskt med bälte - "ni lär märka varför" som chauffören sa. Inne på skogsvägarna var det otroligt skumpigt. En av vägarna kallades berg-o-dalbanan... Men när vi körde längs med havet på en jättebred strand gick det smidigt. Strand så långt ögat kunde nå åt båda håll, hav på ena sidan och skog på den andra. Vid ett flertal tillfällen kunde vi skåda valar ute i havet som hoppade och blåste ut vatten genom sina lufthål. Vi stannade vid en utsiktsplats nästan 100 meter ovanför havet där vi kunde se sköldpaddor, hajor och rockor nere i vattnet eftersom det var så kristallklart. Det fanns inget stängsel så om man gick för nära kanten kunde man få hoppa bungy jump fast utan rep. Stannade även vid några mindre sjöar där man kunde sola och bada (i havet fick man inte pga extremt många hajar och även risk för maneter). På ön finns en stor population vilda dingos och ön är översållade med varningsskyltar om att man inte får mata eller klappa dem. Vi hade turen att få se en på stranden!
Fraser är helt klart värt ett besök och överträffade våra förväntningar. Åk dit för strandliv, djur och fin natur. Förutom det jag nämnt fanns även ett stråk med regnskog och små bitar "öken" som hade bildats av sand som blåst upp i dalar och kvävt all vegetation. Endast de döda trädtopparna stack upp! Förvånande var dock att trots att det blev väldigt varmt (runt 25 grader) på dagarna så blev det ner mot +4 på nätterna = jättekallt... De flesta som åker till ön bor i tält och vi avundades dom inte alls när vi gick in i vår uppvärmda stuga.
Nu är vi dock mättade på resor för ett tag framöver, det tar på krafterna att åka runt, packa upp för en natt, packa ner, leta hostel och passa utflyktstider så vi bestämde oss för att hoppa över Brisbane och Byron Bay som vi först tänkt besöka och åka straight back to Sydney. Sitter just nu på bussen och är framme lördag morgon efter sköna 24 timmars bussresa... Håller alla tummar jag har för att hitta eluttag när vi gör uppehåll för datorn börjar redan få dåligt batteri.
Dingo!
Vid skeppsvraket Maheno från 1935
whitsundays
TJA!
Nu sitter jag återigen på en lång bussresa, en nattbuss till Hervey Bay. R
estiden är 12 timmar och 45 minuter – jag försöker att inte tänka på att det är lika länge som en flygresa mellan London och Singapore….
Seglingen till Whitsundays var faktiskt något av en besvikelse. Till största delen beror det på vädret. Vi hade extrem otur – himlen var täckt av tunga blygrå moln och det regnade och blåste kallt under hela tredagarsturen… Dagen efter, idag (måndag), har solen gassat och inte ett moln skådats på himlen. Vi har vältrat oss i bitterhet så det räcker och blir över för ett bra tag! Varför gör man så? Att gräma sig är väl den mest onödiga känslan som finns. Men kanske bidrar det till att man fattar bättre och klokare beslut i framtiden!
I alla fall: jag hade inte väntat mig att båten skulle vara så liten och ha sådan – med risk för att låta som en prinsessa – låg standard. Har pratat med andra som åkt på liknande kryssning (till och med bllligare) med betydligt högre standard på både båt och mat så förväntningarna var inte ogrundade. Vi var 30 pers ombord och bodde extremt trångt, alla i en enda stor sal. Jag och V fick en säng med värsta tänkbara läge, precis vid en halvmeter trång gång som ledde till en av två toaletter ombord och vid fotänden låg matbordet. Det var svinkallt ute som sagt och när vi seglade (var kul, båten lutade så seglet nästan tog i vattnet!) satt man barfota och barbent längs med relingen och tappade känseln i fötterna. Inte riktigt den sköna ligga-och-sola-på-däck-känslan vi hade tänkt oss. På eftermiddagen blåste det rejält och jag blev sjösjuk trots att vi knaprade tabletter oavbrutet. Räknade med att jag sprang till den trånga toaletten åtta gånger under eftermiddagen… Tror att jag åkte på någon slags feberattack för jag frös så att jag skakade trots lager av filtar. När vi sedan skulle sova på kvällen ville inte de andra sova. De ville festa. Och båten hade bara ett stort rum så alla satt vid fotänden av vår säng och pratade, skrattade och drack. En unken lukt av öl spred sig vilket är det sista man vill känna när man mår kasst. Trots att vi ankrade i en vik gungade det ordentligt även under natten. När jag väl lyckats somna trots allt oväsen vaknade jag och mådde illa igen. Sov väldigt dåligt och fanns ingenstans att förvara vårt bagage på grund av det strategiska läge vi tilldelats, de fick ligga i gången där alla gick. Värsta tänkbara start på utflykten!
Morgonen därpå mådde jag bättre trots att jag var utmattad av trötthet. Då började V må dåligt istället. Vi satt ute på däck och det blåste kuling. Denna vår drömresa som vi hade sett fram emot hade förvandlats till en mardrömsresa och ironin lyste som den frånvarande solen.
Strax därpå fick vi kliva av på Whitehaven Beach. Whitehaven Beach är en kritvit strand som är en av de mest fotograferade i Australien för att den är så ovanlig. Om solen lyser blir sanden nästintill självlysande och havet är turkost. För oss blev det något av ett antiklimax. Reseledaren sa att ”ni kan ju föreställa er hur fint det är i solsken…” Men stranden var otroligt häftig även i halvmörker och humöret steg flera grader.
Resten av resan mådde vi bättre båda två. Vädret var dock fortsatt dåligt och dyngsura kalla kläder var ingen höjdare mot slutet av resan…
Sista dagen ankrade vi vid en sandö där man kunde snorkla. Och vet ni? Vi fick snorkla med sköldpaddor!! Jag dök ner och kände på skalet på en som simmade och V som hoppat i tidigare såg flera på en gång. Det var väldigt uppskattat!
Dessutom hade vi gott sällskap, lärde känna ett svenskt och ett tyskt par som var jättetrevliga. Och aldrig har man uppskattat känslan av att stå på fast mark och sova i en riktig säng som igårkväll! Jag försöker lista ut vad som var meningen med denna rätt misslyckade resa. Kanske kommer jag på det snart, återkommer isf! Är dock fortfarande genuint arg på resebyrån – vi hade egentligen bokat och betalat en resa där man fick sova på land för att slippa sjösjukan. Hade vi åkt med den hade vi kommit fram en dag senare och fått sol sista dagen och dessutom sparat 50 dollar. Men men, poänglöst att gräma sig som sagt..!
Jag har kommit fram till att jag inte är så mycket båtmänniska (fint ord) förutom att paddla kanot på små lugna åar när det är soligt och varmt och balanssinnet är på topp. Gärna i Sverige så man slipper bli krokodillunch.
Ursäkta min något mörka ton genom detta inlägg - jag vill poängtera att jag är otroligt tacksam över att kunna göra en sådan här resa trots att det inte alltid blir som man tänkt sig. Ha det fint och grattis till VM-bronset!
Idel glada miner - hur kan man inte vara glad på en strand där sanden ser ut som snö?!
V på fantastiska Whitehaven Beach. Notera mörkret trots att det är mitt på dagen!
Vi på "Turtle Island" - en av 74 öar i Whitsundays!
happy birthday!
Otroligt vad mycket som kan hända på ett dygn sedan jag skrev senast! Jag har blivit ett helt år äldre och kan numera titulera mig med julaftonssiffran 24.
Nu är det dock inte det jag tänkte informera er om. Nej, jag tänkte prata om det senaste dygnets turbulens. Vi anlände till Townsville på utsatt tid. Extremt varmt och soligt. På hemsidan stod det att hostelet låg 100 meter från busstationen, vilket det också gjorde - fågelvägen. Eftersom vi inte kände för att simma över en sumpig flod fick vi gå till närmaste bro vilket utökade sträckan till sisådär 3 kilometer. Väl framme verkade allt frid och fröjd. Eftersom staden verkade så trevlig - Townsville är en universitetsstad som har utbyte med Uppsala - bestämde vi oss för att traska in till stan och fick vägen utritad på karta. Glada i hågen traskade vi iväg. När vi kom fram till de två huvudgatorna i stan upptäckte vi något märkligt. Allt var stängt trots att det var onsdag och mitt på dagen! Det kändes som en otäck spökstad. De affärer som fanns var stängda. Men de flesta lokaler gapade ödsligt tomma, med en "For Lease"-skylt på dörren och en trött flagnad skylt ovanför fönstret som skvallrade om tidigare aktivitet. Vi hittade inte en enda affär att gå in i!! Inga caféer eller restauranger heller. Men det var en fin och solig dag så vi kom på lösningen - alla låg förstås på stranden en dag som denna. Vi gick flåsande uppför en kulle och efter kanske 2 kilometer nådde vi stranden. Fin, gyllene - och tom... Tre personer på en gigantisk strand! Åh, det var en sån ödslig känsla, som i någon konstig dröm. Bara bilar, inga människor. Som en zombiestad i en science fiction-film med zombies släpande överallt, bara: uuuuhh...
Tillbaka på hostelet var det livat. Tyst efter 23.00 var en fin utopi men när klockan slagit 03.00 fick jag nog och ringde ursinnigt till nattansvarige och gick på som en tjur mot en matador. hehe. Genast blev det lugnt och tyst. Jag har så svårt för detta, hur kan så många ha sådana allvarliga problem att respektera andra människor? Att dygnet runt desperat utsätta andra för sina ljuva stämmor? Få saker retar mig men andra människor som tar sig rätten av störa min skönhetssömn är en nagel i ögat.
Måttligt utsövda vaknade vi till liv och jag upptäckte att jag hade ett missat samtal på mobilen (ljudet slutade fungera för några veckor sedan). Ringde upp och fick veta att vår planerade tredagarssegling i Whitsundays blivit inställd! What?!? Happy birthday! Seglingen skulle ha börjat på söndag och slutat på tisdag. Detta var både planerat och betalt. Sedan hade vi bokat boende både före och efter. Som tröst kunde vi få åka med en annan båt imorgon. Enda chansen att hinna var att lämna Townsville redan ikväll med bussen. Vi hade dock bokat och betalat för kvällens vistelse och dessutom var det väldigt kort varsel att ändra fredagens natt till ikväll. Dessutom hade vi idag planerat en utflykt till Magnetic Island en kort båtresa från Townsville där det finns eukalyptusskog och vilda koalor! Efter en hel del telefonsamtal och mail lyckades vi boka boende i Airlie Beach (vartifrån seglingen utgår imorgon bitti) för ikväll och även fixa bussbiljetter. Det dåliga är att vi inte får några pengar tillbaka för kvällens boende. Det var inte seglingskillens problem tydligen.... Nähä, vems problem dårå? Seglingen är tre dagar med två nätters boende på båten. Efter det har vi en massa annat inbokat som vi ännu inte vet om vi kan tidigarelägga. Vi bestämde oss dock för att inte låta detta knäcka oss - äventyr jag ville ha, äventyr jag fick! - och åkte som planerat till Magnetic Island idag. Vi gick en vandring på 2 timmar i vacker och vild terräng. Ön var väldigt bergig och hela första timmen gick vi rakt uppför... Benen är härligt trötta nu! Det gick dock inget vidare med vår koalaskådning - dagens djurupplevelse sträckte sig till några oexotiska små ödlor.
Tillbaka på hostelet hann vi både tvätta inför seglingen och äta födelsedagsmiddag på en indisk restaurang! Jag fick två fina presenter av V och blev bjuden på både middag och båtresa, så fint :) jag kunde inte vara nöjdare! Som grädden på moset kom ljudet på min mobil mirakulöst tillbaka efter flera veckors frånvaro. Allt frid och fröjd.
45 minuter innan bussens ordinarie avgångstid släpade vi oss iväg med packade väskor mot busshållplatsen - 3 kilometer som tidigare nämnt. Eftersom vi var i så god tid och min 24-åriga erfarenhet inte lärt mig bättre tyckte jag att jag hade massor med tid att springa iväg till mataffären och köpa lite ätbart till bussresan. Där möttes jag av kön från helvetet - säkert 20 personer köade till 3 kassor... Happy birthday! Svaret på var alla människor i Townsville befann sig uppenbarade sig i form att detta practical joke. (till mamma och pappa: det var här ni ringde och sjöng för mig, ursäkta min otacksamhet! jag blev gladare än vad lät påskina). Jag funderade på att överge min torkade frukt-påse men precis då började kön röra på sig och det var snart min tur. Stressat betalade jag, redo att dra en Usain Bolt-spurt till bussen sisådär 1.5 kilometer bort. Då säger kassörskan "May I have a look in your bags, love?" Jag hade två väskor och en tygpåse (köpt tidigare under eftermiddagen på samma ställe). Adrenalinet sprudlade men det var inte läge att protestera. Där stod jag, utpekad som tjuv, och fick tömma alla mina väskor inför hela kön en kvart innan bussens avgång... Och vad hittar hon i tygkassen? Jo, choklad och nötter inköpta tidigare under dagen. "Can I see your receipt?" gnällde 150-kilosklumpen bakom kassan. Mirakulöst nog hittade jag kvittot i botten av påsen och visade triumferande upp det. Faran över! "And what about the bag?" GAAAAH!!!! Av någon anledning fanns inte tygkassen med på kvittot och jag försökte förklara att min pojkvän hade betalat och han står och väntar på bussen och jag har superduperbråttom till bussen. I mitt inre målades bilden upp av mig i en polisbil med handklovar. Happy birthday!
Jag erbjöd mig snabbt att betala tygkassen igen bara för att komma därifrån. Inget ont om kassörskan som ju bara skötte sitt jobb, men det har aldrig hänt mig tidigare. Kanske såg jag helt enkelt lite kriminell ut idag? Lite bad girl? Då hade dom ju kunnat misstänka mig för något coolare brott än snatteri av tygkasse! typ bankrån eller knarklangning?! Såhär i efterhand är det dock ganska komiskt: "Linnea, 24, misstänkt för snatteri av en tygkasse värd $2.50" "Linnea sätter skräck i Uppsala!" osv.
När jag väl kom iväg efter att ha försäkrat mig om att allt var OK sprang jag mot bussen. I flipflops. 300 meter kvar så möter jag en stor röd Greyhoundbuss på väg från stationen... Happy birthday!
Det var dock inte vår buss. Jag kom fram, grinade lite för V som väntade med resten av bagaget och konstaterade att hela 3 minuter återstod innan bussen skulle gå. Puh!
Så vi väntade. Och väntade. Efter 45 minuter kom en shemale misstänkt lik Tiffany i HippHipp (transvestiten ni vet) och sa att bussen var på väg. Vilket i australiensiska termer innebar att bussen var på väg endast 35 minuter senare. Så en timme och 20 minuter senare sitter vi nu på bussen. Humöret? På topp! Jag har fått en fin naturupplevelse, en fin middag och ett fint sällskap som har samma lugnande inverkan på mig som en pulversläckare på en brand - det var uppskattat idag!
Slutligen: vi håller alla tummar och sväljer alla åksjuketabletter mot sjösjuka under helgen! Kommer nog lämna datorn på land så vi hörs igen på söndagkväll, förhoppningsvis med en massa nya trevligheter att berätta :) Hoppas ni mår fint och bra! Nedan följer lite frosseri i mig själv från dagen idag 14/7. enjoy!
På färjeterminalen på Magnetic Island i full färd med mail och telefonsamtal till hostel och bokningsagenter! Om någon vill veta hur man ger en utskällning på engelska kan ni kontakta mig, höhö
Gladare jag under vandringen! Vacker och vild natur fick mungiporna att vända uppåt.
Glad jag under middagen - allt blir vad man gör det till, right? Men nästa år kanske jag nöjer mig med ett litet kalas! ;)
tankar från en greyhoundsbuss
Godmorgon!
Jag befinner mig just nu på en buss någonstans i ödemarken längs Australiens östkust. Blev less på att sova och käka nötter så jag tänkte uppdatera lite här istället. När jag transporteras på något sätt - buss, tåg, flyg - känner jag mig ofta extra kreativ och det är ju värt att utnyttja!
Läget är bara fint. Jag shoppade ju lite igår, ingefäratabletter som är naturmedicin mot sjösjuka inför 3-dagarsseglingen på lördag, en finfin tandborste (lila!) för otroliga $1 och så blev det ett plagg också. Jag har köpt rätt mycket kläder här men ska ta en kläd-detox när jag kommer tillbaka till Sverige och inte köpa något på ett tag. Tänker på miljö, barnarbete och min allt tunnare plånbok... Men det är värsta reorna här överallt, är det så i Sverige nu också?
Bussen är knappt halvfull så jag har ett eget dubbelsäte. V försvann längst bak där han ligger utbredd och kollar film. Busschauffören är en riktig profil, glad och trevlig och skämtar hela tiden. Vi stannade nyss i en by som heter Tully med den klatschiga sloganen "Tully - a pretty wet place". Eh... någon som blir lockad att åka dit? Sedan hade vi lunchstopp vid en vägkrog alldeles vid havet. Vi satte oss på en strand täckt av snäckskal och åt i värmen. Mysigt!
Nu håller batteriet på att springa iväg så jag ska sluta skriva och läsa min nya bok. Har fixat med hemresebiljetten till Sverige, mer om det sen! Justdet, jag fick mina betyg igår för termin 1 i Sydney och de var över förväntan :D
Avslutningsvis vill jag bara gratulera till framgångarna i fotbolls-VM! För er som inte hänger med så slog Sverige ut Australien (vars lag kallas The Matildas) i kvarten och är nu i semifinal mot Japan som visas ikväll 13/7. Forza!
Jag i Cairns igårkväll. Notera hur benen har gått från blaskigt laxrosa till ljusbruna!
mot nya äventyr
Jag förstår att ni brinner av iver att få höra om gårdagens bungy jump! Hopptornet ligger i regnskogen, är 50 meter högt och det första i världens som byggts speciellt för bungy jump. Bilden visar inte riktigt hur högt det var pga teknikmässiga begränsningar (mobilkamera)...
Det var knäpptyst i minibussen på väg ut. Chauffören försökte lätta upp stämningen genom att dela ut ett säkerhetsformulär som skulle fyllas i och käckt kommentera "I recommend you not to read the fine print". (det gjorde vi förstås iallafall och det stod att V skulle vara införstådd med att han kunde vara på väg till sin egen avrättning. Lugnande). På vägen från parkeringen fortsatte snacket. De vi mötte som redan hade hoppat ropade"don't worry, only three deaths so far this morning!". Sedan följde ytterligare formulär och vägning till avgrundsvrålen av de hoppande utanför fönstret innan V, som vanligt lugn som en filbunke (på ytan iaf), kunde vandra upp de 196 trappstegen till tornet. Jag satt kvar nedanför och kollade på de som hoppade. Under tornet låg en sjö som en klen tröst om repet skulle brista.
Uppe i tornet fortsatte psykningarna. Vi pratade med en engelsman som hoppade före V. Man måste tydligen hasa sig fram så att tårna tar i kanten innan man kan kasta sig ut från tornet. Som om det inte var nog plågsamt... Precis i hoppögonblicket hade tornarbetarna ropat "WAIT!!!" med desperat stämma varpå han förstås var livrädd under hela hoppet. Humor på andras bekostnad, men ack så rolig sådan! Han berättade om en kompis som hade hoppat och då hade de slängt ned avklippta repbitar precis så att han hann se och tro att repet hade brustit, haha. Det gick hur som helst bra för Victor, han kom ner i ett stycke och med ett kraftigt adrenalinrus. Både film- och bildbevis finns! Som gammal konståkerska kan jag säga att hoppet var riktigt snyggt - stilpoäng i kanten alltså. Och jag? Jag har aldrig varit så nöjd med mitt beslut att inte hoppa. Att titta på var läskigt så det räckte!
Idag har vi spenderat en massa tid på att vänta på resebyrån och slutföra vår bokning för resans andra hälft. Att vi inte bokade allt från början berodde på att vi inte ville fixera alla datum utan ha lite utrymme för spontana utflykter och upptåg. Nu kändes det dock bra att boka allt på en gång för vi fick ett okej paketpris. Resesäljaren genomgick dock en förvandling i bästa Dr Jekyll & Mr Hyde-stil före/efter att vi hade betalat. Före var servicen på topp om än något inställsam. När vi sedan efter att ha betalat ville ställa lite frågor för att klargöra blev vi i princip utkörda och ombedda att återkomma idag. Vi fick vänta över en timme... Nu är dock allt fixat och vi hann både sola och shoppa så nu är det alles glada miner!
Imorgon åker vi alltså vidare Townsville där vi spenderar 2 nätter innan vi drar till Whitsundays (ögrupp längst ned i Barriärrevet) för 3 dagar/2 nätters segeltur!! Sedan 2 dagar/1 natts utflykt till Fraser Island, världens största sandö! En hel del roligheter att se fram emot. Hittills har allt både varit väldigt värt och överväldigande! Hoppas ni hänger med på vår resa. Ni får ursäkta missbruket av utropstecken men allt här är verkligen så bra att punkter liksom inte räcker till.
Kan tillägga att samtliga turer vi har varit på har varit certifierade Ecotourism-turer som tar ansvar för och respekterar den unika miljön! Gilla!
Någon som får lust att falla fritt från detta torn?
Fint va! Det som är inringat i lila är de ställen där vi planerar att stanna :) så kan ni hänga med vad jag snackar om lite bättre.
great barrier reef!
Idag har vi snorklat i Barriärrevet. Fiskar, böljande koraller i alla färger och former och vi såg även en sköldpadda och en haj!!! Det var jag och V som snorklade tillsammans och fick ungefär samtidigt syn på den 1.5 meter långa revhajen. Så häftigt!! Jag mår inte så bra för tillfället, har inte varit sjuk under de dryga 5 månader jag har tillbringat down under men nu ikväll har jag haft migränanfall, solsting och magont. Syftar inte till att väcka sympatier eller skadeglädje (är förhoppningsvis övergående krämpor) utan vill bara förklara min för tillfället korta, livlösa bloggstil. För att slippa komma på fina ord säger jag bara att det hela var obeskrivligt vackert! En mycket trevlig heldagsutflykt förutom att vi båda blev sjösjuka för första gången nånsin på vägen ut till revet... Frukosten kom inte upp men det var nära och runt omkring gick folk omkring och spydde i bruna papperspåsar som delats ut, hehe.
Nu ska jag sova, är trött och varm och insmord i after sun från topp till tå. Hoppas ni har en fin dag utan kliande hud och ett fungerande ozonskikt framför solen! Imorgon väntar bungy jump för V och jag är typ mer nervös än vad han är, iiih!
Stranden där vi snorklade vid.
tropiska norra queensland
Hallo!
Som det har hänt saker sedan senast, jag skulle få skriva spaltmetrar om allt vi har varit med om under resans första dagar... Mestadels positiva upplevelser dock!
Flygresan gick bra även om vi befann oss i zombieliknande tillstånd hela tiden på flygplatsen och under resans gång efter för lite nattsömn (pga soluppgångsbilderna ni vet!) följt av den mindre glamorösa flyttstädningen. Klev av planet och möttes av varm fuktig tropisk luft den sena kvällstimmen till trots. När vi kom till hostelet tog det tvärt slut på det roliga.
Låt vara att stället var rätt sunkigt och nedgånget och vårt rum klaustrofobiskt litet med en enda möbel (sängen). Design inspirerad av fängelseceller skrämde oss inte, vi var alldeles för trötta. MEN: papptunna väggar och taskig arkitektur gjorde att alla ljud från ställets fyra våningar hördes rakt in i vårt rum. Prat, skratt och fylleskrål från våra ohövliga medboenden gjorde att sömnen blev minst sagt rubbad - igen... Men nu ska jag inte berätta om min förvandling till en självömkande grinig 3-åring (sömn är viktigt ju!) utan istället berätta om resan:
vi har nämligen varit i regnskogen!!! Det var magiskt. Såg ut som i Avatar med alla speciella växter och ljusskimmer (fast allt var grönt istället för blått). Vi blev upphämtade igår morse och fick bland annat åka på båttur och se livs levande vilda krokodiler!! Jag och V blev förstås jätteimponerade och tyckte att de såg ut som dinosaurier. Den största var kanske 4 meter lång och där låg de och jäste i solen bara några meter ifrån oss... Fanns tydligen hajar i floden också. Är man less på livet kan man alltid ta sig ett dopp där!
Efter några stopp till kom vi fram till vårt boende för natten. Hela anläggningen kändes lyxig och exotisk - mitt i regnskogen med små mysiga trästugor och ljuskantade gångar mellan träden. Den låg alldeles vid stranden. Kostade inte mer än ett vanligt hostel, väldigt värt! Både regnskogen (Daintree Rainforest) och Stora Barriärrevet i havet utanför är världsarvslistade så det var en mäktig känsla att befinna sig där de möttes. Vi gjorde en egen vandring längs med den flera kilometer långa stranden som var nästintill öde och täckt med nedfallna kokosnötter, 9 km tur och retur, och vi fick se en krokodil på avstånd vid en flodmynning!! Vattnet var ljummet men på sommaren går det inte att bada på grund av de livsfarliga maneter som simmar omkring där. Trots vinterns ankomst tog vi det säkra före det osäkra och badade i den fina hotellpoolen istället.
Med tunga steg fick vi lämna den mysiga tysta stugan för färd hemåt. På vägen hem stannade vi bl.a. i Port Douglas (liten hamnstad) och på ett zoo där vi fick klappa och mata kängurur och se ormar, krokodiler och fåglar. Vi är väldigt nöjda med vår regnskogsutflykt. Så vackert med alla olika växter - mer än hälften av alla växt- och djurarter i Australien finns i denna regnskog som bara täcker 0.25% av landets yta! Hann även med att sola en timme på den vackra stranden ni ser på bilderna imorse så nu är vi på g med brännan! ;)
Nu ska vi försöka sova, vi har klagat och gnällt och har blivit flyttade till ett tystare rum så förhoppningvis står vi ut de sista 4 nätterna i Cairns innan vi drar vidare på nya äventyr. Barriärrevet väntar imorgon! Jag är så glad för att vi får uppleva allt detta fina. Nedan följer bilder från idag och igår, enjoy!
Jag plaskar i havet!
Jag matar en otroligt söt känguru! :)
Eh... jag igen... men det var V som var fotograf under resan!
Cape Tribulation utsiktsplats
"Fat Albert" ligger och tar igen sig efter förra månadens matjakt (guiden sa att krokosar kan gå flera månader utan mat!)
Nedfallen kokosnöt på Myall Beach, Cape Tribulation, Queensland, Australien
soluppgång i manly: sista morgonen
HEEEJ!
Ni har natt men här är det onsdag morgon vilket innebär vår sista morgon i Manly. Ikväll hoppar vi på flyget till Cairns 300 mil norrut för drygt 2 veckors resande. Jag har inte haft tid att uppdatera er på de senaste dagarnas händelser - vi har haft fullt upp med besök i Newtown följt av stand-up komedi (typiskt australiensiskt!), träning, avslöja en bedragare (det är sant! mer om det vid tillfälle), tårfyllt farväl av V:s surfingbräda, tvättning, städning, packning, resfeber och Scrubs-maraton.
Imorse bestämde vi oss för att gå upp kl 07.00 till soluppgången. Låter inte tidigt för er som jobbar men ni som har semester vet att när man bara går och degar blir dygnsrytmen lätt vrickad. Vi gick ned på stranden där aktiviteterna redan var i full gång - på första bilden ser ni ett gäng dykare som var på väg ned i djupet. Kan avslöja att solskenet bedrar. Sanden var iskall och modellerna förfrös fötterna, gnällde om trötthet och hunger... Men vilka bilder vi fick!
Nu sitter jag och hetsäter rå blomkål till frukost för att slippa slänga det sista. Sedan blir det ännu mer tvätt, städning och packning. Hoppas att lägenhetsägaren inte upptäcker att hennes vita badrumsmattor numera är ljusblå tack vare effektivisering av antalet tvättomgångar... För att hinna i tid till flyget skall vi ta kvart i fem-färjan. Någon som vill slå vad om vi hinner? Håller även tummarna för att vulkanen i Chile håller sig lugn och inte pajar luften för oss! Har egentligen inget emot att sitta fast flera timmar på Sydneys flygplats, men: den har heltäckningsmatta och jag har bacillskräck.
Återkommer med updates när vi är framme i tropiska Cairns, tjohooo!
helgunderhållning
tja!
Hoppas ni haft en fin helg! Det har vi här på andra sidan.
För att ge exempel på min stundtals smått nördiga karaktär: i lördags kväll roade jag mig med ett pocket-IQ test som jag köpte i en turistaffär för $5. Jag tänker inte publicera resultatet här på bloggen utan nöjer mig med att säga att det var tillfredsställande. Roligt var det iallafall och skönt att upprätthålla hjärnkapaciteten så här under lovet!
Gårdagen bjöd på vackert väder, soligt och ganska varmt så länge man höll sig i solen... Vi gjorde en utflykt till stadsdelen Potts Point som ligger vid vattnet och anses vara lite fin/snobbig. Fint var det iallfall med små bokhandlar och delikatessbutiker. Vi promenerade ända till Kings Cross där vi köpte yoghurtglass, min kom med en skål smält belgisk choklad till. gott! Gällande utflykter och aktiviteter har vi utvecklat en fin dynamik: jag väljer utflyktsmål och läser på hur man ska ta sig dit och kanske letar upp ett fint café i min coffeeguide. V håller koll på tiden så vi inte missar färjan och om det blir kritiskt springer han i förväg och uppehåller färjearbetarna tills jag kommer lunkande i lugn takt. Måste säga att jag är nöjd med den uppdelningen ;)
Nu har V dragit in till gymmet. Jag står över för jag är helt slut i alla muskler. Tränade 6 ggr förra veckan och känner att det var i saftigaste laget. 15 km löpning, 2 styrkepass och 40 min kondition på gymmet. Det var nog förra veckans bästa! Man borde alltid tänka på minst en sak man är nöjd med från föregående vecka eftersom hjärnan så lätt ställer in sig på gnälläge. Vad är du mest nöjd med från förra veckan?
Snart ska jag bege mig till färjan och möta upp V inne i stan. Idag blir det ännu en utflykt någonstans för att utnyttja vår sista tid här - bara 2 dagar kvar till resan! Känns både roligt och vemodigt. Det har varit så mysigt att kliva av bussen från skolan/jobbet och gå ner till havet och leta rätt på V bland vågorna. Sitta på stranden och njuta av solens sista strålar eller kanske springa hem och hämta min bräda och surfa lite tillsammans tills mörkret lägger sig.
V tjuvtog denna bild på mig, visst är han en duktig fotograf? Tycker bilden fick ett häftigt djup!
espressomaskin
Jag fick syn på denna läckerbit i nån tidning för ett tag sen och fastnade direkt för den stilrena designen, miljöomtanken (den behöver ingen ström!) och förstås den lite festliga känslan av att korka upp en vinflaska när man bereder sin kaffetår. Kanske dags att överge det studentikosa frystorkade kaffet när jag kommer hem till Uppsala och satsa på the real thing? Här kan ni läsa mer om den!
tivoli och marknad
Vi fortsätter att plocka russin ur Sydneykakan i en allt mer desperat takt. Igår var vi på tivoli! Luna Park ligger snett mitt emot Operahuset och efter ett fåtal minuter med färja klev vi in på nöjesfältet bland sockerrusiga kids, strilande duggregn och clowner. Jag åkte berg- och dalbanan, Pariserhjulet och hästkarusellen, ni vet den där klassiska vackra med gulddekor och hästar. Den var min favorit. Pariserhjulet stannade högst upp efter en hackig inbromsning följt av ett knarrande metalliskt ljud. Vagnen gungade fram och tillbaka i blåsten och jag och V tittade lite lätt nervöst på varandra och tankar som "vagnen kan verkligen inte lossna. Verkligen inte" och "titta INTE ner!!" flög runt i min hjärna. En evighetslång minut senare började den lika hackigt snurra igen och jag hade bara borrat in naglarna någon centimeter i min stackars pojkväns arm... Utsikten var fin iallafall. Tuffa V åkte två andra karuseller som jag stod på betryggande avstånd och tittade på. En var jättehäftig! En snurrande cylinder där man först stod lutad mot väggen och när den hade uppnått tillräcklig fart försvann golvet och det var enbart centripetalkraften mot väggen som gjorde att man hölls kvar.
Under hela besökte tänkte jag på mekaniken. Mekaniken är en apsvår kurs inom ämnet fysik som vi läste i höstas innan jag åkte till Oz. Den handlar om krafter (inte Harry Potter-dylika), sådant som snurrar och fritt fall och 99% av alla övningsuppgifter och exempel går således att härleda till karusellturer. Jag har fått men för livet med andra ord...
Idag sken solen och jag blev väckt av en morgonpigg Victor redan klockan 9. Vad har hänt med mig? Hemma är det jag som är den morgonpigga, vaknar tidigt på helgmorgnarna och ger mig iväg på ett morgonpass på gymmet eller en uppfriskande promenad. Nu ligger jag i sängen som en trött flodhäst och har nära till tårarna trots 10 timmars sömn... Men allt är ju upp-och-ner i detta land, kanske även våra vanor blir omvända?!
Efter ett konditionspass på gymmet vaknade jag till liv och vi begav oss återigen till mysiga Paddington Markets. Varje stadsdel har sin egen helgmarknad men utan att ha besökt de andra är Paddington min absoluta favorit. Finns massor med fina och ovanliga hemgjorda smycken, snygga och i de flesta fall miljövänliga och etiskt producerade kläder från mindre kända designers, hembakat fika och choklad, målningar och foton. Jag hittade massor med fint, vad sägs om ett par byxor gjorda av 100% bambufiber? Var fast besluten att stå emot frestelserna men en tröja i 75% silke för $20 var nästan för bra för att vara sant.
Nu är vi hemma och käkar lite. Kvällsplanerna är lite oklara än så länge men i staden som bara sover ibland lär vi inte vara sysslolösa!
Med förhoppningar om att ni finner svalka i värmeböljan
/eder L.
Lunatic på Luna Park
Den häftiga karusellen där golvet försvann!
Min favvo!
Jag nyss i nya silkeströjan! Ser du mamma hur välstädat vi har i lägenheten? ;)
