En studie i psykologi (och praktik)

Imorse steg jag upp astronomiskt tidigt (nollsjunollnoll) (eller okej, jag drog mig 18 minuter till) för att gå på möte om mitt efterlängtade internship! Vädret här går som den högsta berg-o-dalbanan med varannan dag molnigt och varannan dag sol. Gårdagens regnblask byttes följdaktligen ut mot strålande sol. Travade trött iväg till tåget, så trött att det starka solskenet gick mig nästan obemärkt förbi - varav denna gigantiska förvandling från morgonpigg Uppsalabo till tonårstrött Sydneydito?
När jag kom fram var allt så där perfekt organiserat (förutom att hela tillställningen började 20 min sent, men det märkte jag knappt böjd över min löjligt billiga kaffekopp) som det är på mitt universitet. För att klargöra för er, kära läsare, så räknas internshipet som en kurs som man får akademiska poäng för och därför måste man fullfölja ett antal uppgifter. Allt var nedskrivet, exakt vad man skulle göra och när det skulle lämnas in. Vi fick se pampiga PowerPoint-presentationer av entusiastiska handledare. Vi ska, förutom 10 timmars praktik/vecka, få gå på roliga workshops på olika teman kopplade till arbetsliv, skriva uppsatser om personlig utveckling och annat superkul. Och där sitter jag och känner mig lite lätt... bitter. När jag har allt och lite till. Jag hyser någon slags kvantitetsteori om att ens förmåga att gnälla över allt mindre saker är en funktion av ens allmäna välstånd. Det vill säga: ju bättre man har det, desto mer klagar man över det man inte har. Bitterheten kommer sig i att jag blev tilldelad mitt andrahandsval. Förstahandsvalet var min drömplats. Inte blev det bättre av att jag fick veta att jag fick mitt andrahandsval på grund av för mycket kunskaper..! Jag och en till sökande (i vars mat jag ville hälla laxermedel) hade valt samma platser. Men då jag hade erfarenhet av labarbete blev jag tilldelad mitt andrahandsval eftersom min konkurrent tydligen var lika oduglig på båda poster. Så där gick jag och var grinig över den missade förstaplatsen.
Som tur var återvände mitt förstånd lite senare. Det finns en ekonomisk teori om att det som andra vill ha blir mer eftertraktat. Jag insåg att jag nog hade haussat mitt förstahandsval och ignorerat att mitt andrahandsval faktiskt är väldigt intressant det också! Hur otacksam får man bli liksom?! Nu är jag lika glad och förväntansfull som jag borde ha varit på mötet imorse. Ska träffa min blivande supervisor på måndag.
Vad handlar praktikplatsen om? Det är på institutionen för biologi på mitt uni och är en forskningstudie om hur torka och ökad koldioxidhalt i atmosfären påverkar växters utveckling. Det är alltså riktig forskning. Jag ska få vara med och bedriva forskning om växthuseffekten (i växthus dessutom)!!! Växter är ju väldigt viktiga i vårt samhälle som mat, medicin, byggnadsmaterial osv. Och nu ska jag ta reda på hur mänskliga aktiviteter påverkar dem! Är det inte ballt?! :D
Jag är så tacksam som får befinna mig här och vara med om allt detta och samtidigt ha en underbar pojkvän/familj/vänner där hemma. Ibland blir det överväldigande! Men kanske allra mest tacksam är jag över att spinningintervallpasset idag faktiskt tog slut...
/eder L
Vi bönar och ber till AustraliaPost att kameran kommer fram snart! Tills vidare bjuder jag på otroligt god sallad: spenat, gravad lax, stekt paprika, rödlök och halloumi!

Kommentarer
Postat av: mamma

Du skriver kult!

2011-08-18 @ 20:31:53
Postat av: Linda

Kult var ordet!

:-)

2011-08-19 @ 13:55:31
URL: http://lindaromanazziparis.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0