¡Hola! Ännu en gaaalen helg har passerat i Sydney. Tyvärr har jag pajat batteriluckan till kameran, vet inte vad som har hänt eller varför tekniska prylar sviker mig om och om igen... Skall traska med den till affären där den köptes när tid finns.

Åter till helgen! I fredags var jag trött som en bakfull sengångare och gick till sängs redan klockan nio(!). Fick hela tio timmars sömn vilket kompenserade lite av mina 5-6-timmarsnätter på senaste tiden... (inte bra, jag vet).

Lördagen var lugn, lyckades skriva en hel del på min sista uppsats om Sydkorea och prestera bra på gymmet - tänk vad några extra timmars sömn kan göra! På kvällen var det jättegoda drinkar hemma hos Hanna och Agnes. Agnes jobbar som bartender och det märktes verkligen :) Kvällen var otroligt varm, över 20 grader hela natten. Oxford Street var galnare än vanligt (brukar vara en del lustiga figurer där, en helt vanlig tisdagmorgon stod jag och väntade vid rödljuset med tre transor i full mundering). Helt fantastiskt att se alla utklädda människor, jag skrattade och förbluffades hela vägen - var är denna kreativitet och hängivenhet till vardags? Uppslukad av stress, världsliga ting och i-landsproblem?

Söndagen inleddes med att nästan trampa på en mosad kackerlacka full av små myror utanför min port (uuuh!) och en fika med Madde i fina Queen Victoria Building. Vi var på toppenhumör efter att ha hittat kaffe och macaron för $5! Sedan kom jag på att Halloweenkryssningen skulle börja snart och att det kanske var idé att tänka på utklädnad (sista minuten-människa, vem, jag?) Vi gick runt i några affärer. Jag ville vara något speciellt och inte det vanliga cute eller sexy som alla tjejer ska vara här tydligen... Kände mig inte riktigt nöjd trots att affärerna vällde över av roliga hattar (som ni såg förra helgen så gillar jag hattar starkt). Lätt stressad begav jag mig till gymmet - platsen där bra idéer föds alltmedan svettpärlorna kryper längs ryggen. Plötsligt slog det mig. Något jag kunde identifiera mig med. Liten, hatad av alla och överlever kärnvapenkrig... en kackerlacka förstås! haha!! Det kan man ju inte klä ut sig till och just därför var jag övertygad om att det var det enda rätta. Dessutom är det ju ett av de läskigaste djuren som finns! Score! Då återstod bara det lilla problemet att fixa full mundering på två timmar i ett söndagstrött Sydney.  Det var nog de två mest stressiga timmarna på väldigt länge. Jag sprang runt som en idiot mellan affärerna och lyckades samla på mig bronsfärgad ansiktsfärg i perfekt kackerlacksnyans, en gammal skjorta som skulle vara de extra benen och ett diadem. Hemma i lägenheten förvandlades mina flatmates gamla pizzakartonger till ryggsköld och spröt. De tittade lite märkligt på mig när jag kom inrusande och frågade om jag fick deras kartonger... När de fick skåda slutresultatet utbrast en av dem förtjust: "You're crazy!" vilket gjorde mig glad. Jag lyckades bli klar i tid och slutresultatet blev mäkta imponerande med tanke på den korta tidsramen!

Det var en perfekt kryssningskväll, inte ett moln på himlen och säkert 25 grader varmt. Jag mötte upp de andra i Darling Harbour för avfärd - gissar att vi var nånstans mellan 100 och 200 pers. Det jag inte hade fattat var att det var open bar, alltså obegränsat med vin... trevligt! Det serverades även plockmat. Båten var jättestor med tre våningar varav den översta var en gigantisk terrass. Känslan av att stå där i skymningen och åka förbi Operahuset och CBD med alla stadens ljus skimrande är obeskrivlig! Vi dansade och hade väldigt trevligt i tre timmar. Vid niotiden gick vi i land. Jag ville dra vidare men de flesta ville åka hemåt men jag fick med mig bästa norrmännen Johan och Adelinn ut en sväng, vi hamnade på Three Wise Monkeys för fortsatt partaj innan de tog sista tåget hem. Jätterolig och galen kväll med många imponerande utklädnader! Jag posade bland annat med en figur i regnbågsfärgad helkroppsstrumpa, syyynd att ni inte kan få se p ics men det kommer :) När jag kom hem var jag inlindad i nån slags gigantiskt svart-glittrigt spindelnät - var det kommer ifrån är väldigt oklart... Kackerlacksfärgen var ett utmärkt brun-utan-solsubstitut och det var med vemod (och mycket möda och besvär) jag skrubbade bort det i duschen imorse. Efter en kväll som kackerlacka har jag fått en mer sympatisk inställning till dessa hatade varelser och jag kände mig nästan lite ledsen när jag såg den mosade kackerlackan utanför min port med tusen små myror ätandes dess kvarlevor. Det var trots allt den som inspirerade mig till min utklädnad!