Fredagkvällen var ganska tråkig, satt hemma och skrev uppsats så skinnet på fingrarna flåddes till halv 12. Lördagen spenderades på samma sätt. Blev inbjuden på inflyttningsfest hos Hanna och Agnes och tänkte att det kunde bli ett trevligt avbrott. Ungefär samtidigt fick jag ett sms av Ingrid som jag har nämnt tidigare. Ingrid har gått liknande utbildning som jag fast i Lund. Hon har sommarjobbat i LA under utbildningen och bor och jobbar nu i Sydney sedan sju år(!). Vi bestämde träff idag söndag i Bondi.

Åter till festen. Strax efter midnatt promenerade vi till Kings Cross. Där försvann folk till höger och vänster, jag var hungrig och köpte en paj från PieFace (obligatoriskt drunk food) och chillade lite i väntan på att ett beslut skulle tas om vilken klubb vi skulle till. När jag kom tillbaka hade samtliga tjejer dunstat och kvar stod tre unga män (födda 1992) som såg minst sagt villrådiga ut. Jag försökte få dom att tagga till och dra ut till något ställe. Tycker bara det är roligt att festa med nya okända människor men de stackars unga männen delade inte den förtjusningen med mig. En lång ranglig fem år äldre svensk-italienska glatt tuggandes paj och ropandes "jag vill dansa!" var uppenbarligen inte deras ideala festsällskap. Till slut kom ett par som kände någon av killarna och vi drog iväg till en närliggande klubb. Utanför stod en halvgalen australiensare som verkade jobba på klubben och kände paret. Han pratade på om allt möjligt och plötsligt tyckte jag mig höra "Leonardo DiCaprio is in there". Vi utbytte blickar och någon av killarna avfärdade det hela med att australiensaren var lite crazy och att det inte var sant. Killen insisterade dock på att han talade sanning. På något sätt tog vi oss förbi kön och när vi kom till garderoben sa han till tjejen som jobbade där "Can you confirm that the one with a name that starts with an L is in here?" "Yes", svarade tjejen och på något sätt verkade hon uppriktig. Jag vände mig till de andra igen: "nähäää, är det sant?" liksom för att bekräfta vad vi just fått veta. "Ja de verkar så", svarade tjejen i paret. "Men han är inte här inne, han är i VIP-rummet". Så. sjukt. coolt!!! Jag ville förstås försöka ta mig in för att få en skymt av karln men de andra verkade mer intresserade av baren. Medan vi trängdes vid bardisken ringde Agnes. Jag hörde inte vad hon sa och försökte säga att jag bara skulle beställa något och sedan gå mot utgången och möta upp henne vilket jag gjorde några minuter senare. Helt lugnt säger hon: "vet du vad jag gjorde nyss? Jag skakade hand med Leo!" AAAAAHHH!!! och under tiden hade jag hängt i baren! Snacka om otur..! Tydligen hade hon stått i kön och så hade en random kille dykt upp och dragit iväg med henne in i VIP-rummet och bara "Now I'm gonna introduce you to Leonardo DiCaprio" varpå han hade gjort det!! Sedan hade den okända killen dragit iväg med henne vidare och presenterat henne för ägaren till klubben och sedan sagt hejdå varpå han löstes upp i vimlet som om han aldrig hade funnits. Jag blev besatt av tanken på att ta mig in till VIP-området och vi ställde oss utanför en lönndörr med en grupp hårt sminkade anorektiska tjejer i färgglada klänningar. Tjejen längst fram hade långt svart hår och röd klänning och grät nästan: "Please let me in, I've been waiting since 12! I am not going to give up! Pleeeease!" Men vakterna var hårda som surfingbrädor och släppte bara in folk som kände någon som hade ringt till en annan vakt som hade nån slags lista. Vi stod där kanske en halvtimme, obrydda om vår förlorade stolthet. Jag trodde inte på den desperata approachen utan försökte le och se självklar ut och en gång var det riktigt nära - jag hade ena foten inne i rummet innan jag blev stoppad av en vakt. Till slut drog Agnes iväg mig till dansgolvet vilket var tur. Klubben var rätt classy och det spelades bra musik hela natten, sköna softa hiphop-mixer. Efter ett tag började det tunnas ut på dansgolvet och jag tänkte att klockan kanske var runt 2-3. Då var den halv fem och vi var tvungna att gå för att hinna vidare till nästa händelse, nämligen Breakfast on Bondi! Det pågår en internationell matfestival i stan och denna söndagmorgon anordnades en gigantisk frukost med livemusik och nån MasterChef-kock. Tog en taxi hem och bytte heels mot bikini varpå vi åkte iväg till Bondi i soluppgången. Jag började känna mig hungrig men alla matställen var stängda 06.00 en söndagmorgon - vilken besvikelse... Hittade till slut ett café där jag åt en gigantiskt portion yoghurt med müsli som jag fortfarande är mätt på 9 timmar senare ;)

Tröttheten började göra sig påmind och efter att ha blivit fotograferad stående på en surfingbräda och hängt på stranden en stund och lyssnat på musik och kollat på folk åkte jag hem. Ett under att jag inte missade min hållplats. Sov en timme innan mobilen ringde 09.45 - bara att göra sig iordning och åka till karriärmötet! Utmattad men glad i hågen åkte jag tillbaka till Bondi. Ingrid var jättetrevlig, vi satt ute i solen i två timmar och pratade jobb, kultur och arbetslivsklimat i Sverige, Australien och USA. Sjukt intressant! Och stort av henne att offra två timmar av sin värdefulla fritid för att prata med en ung karriärslysten student. Jag blev verkligen inspirerad av hennes företagsamhet och målmedvetenhet - hon sökte praktikplats på en massa företag och åkte ensam till LA under ett sommarlov. Sedan förvaltade hon sina kontakter så väl att företaget, som fanns över hela världen, erbjöd henne examensarbete i stort sett var som helst - då valde hon Sydney och sedan fick hon jobb genom kontakter. Nu tjänar hon dubbelt så mycket hennes syster i Sverige med samma utbildning gör! Roligt och motiverande och nu skall hon skicka kontaktuppgifter till några personer i USA på företag där hon jobbat och där jag kan söka sommarjobb/praktik!! Världen ligger framför mig och allting känns möjligt :)

Men först skall jag avsluta min uppsats som skall lämnas in imorgon. Inte det enklaste med ömmande fötter och en timmes sömn, men med lite kaffe och inställning klarar man det mesta ;) wish me good luck!